Igår kväll och idag tog jag mig igenom The Assembly of Nihilo och vidare till ett fängelse. Jag tror jag slagits mot minst fyra bossar på den här tiden och till min besvikelse så har ingen av dem varit särskilt svår.
Endast Hell Biker har kunnat göra något åt mina buffar och debuffar och han var sådär allmänt ganska enkel.
Så begav jag mig ner i nästa Kalpa i Amalalabyrinten och utforskar nästan hela första våningen. Jag har inga större problem med fienden där nere, även om några av dem tål lite väl mycket för att striderna ska kännas snabba och smidiga. I vilket fall så funderar jag inte så mycket på att optimera mina svagheter och styrkor eftersom jag i vilket fall strax sks tillbaka och spara.
Då dyker ett gäng småfiender upp och efter att jag bankat på dem en stund slänger de två Ziodyne på min huvudkaraktär och sedan en Last Resort på det.
Det är naturligtvis otroligt frustrerande, men samtidigt kan jag inte riktigt bli arg på spelet eftersom jag ändå visste att fienden slängde Zio-magier. Det är ganska skönt att spela ett spel där man hela tiden nästan väntar sig att dö, och därför inte blir arg när det väl händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar