Första delen av spelet utspelar sig på två små skepp där kameran är konstant inzoomad och bakgrunderna helt saknar charm.
Elaine verkar vara ganska dåligt spelad.. eller enormt irriterande.
Och pusslen är löjligt lätta.
Men när väl spelet kommer igång så kan jag förlåta det för denna tråkiga introduktion. Ön man vaknar upp på saknar visserligen något helt eget, men har ändå Monkey Island-charmen intakt.
Tyvärr måste jag nog dock säga att den kunde ha varit mer livfull. Det finns inte ett hus man kan gå in i (förutom vid ett tillfälle då man blir inbjuden till läkaren), vilket skapar känslan av att man bara springer runt bland kulisser där karaktärerna ibland kikar fram.
Dessa karaktärer är inte heller så väldigt intressanta. Journalisten är mest bara en journalist. Glasblåsaren som gör glasenhörningar är mest bara en glasblåsare. De gör liksom ingenting.
Läkaren är dock ett trevligt undantag. Att det låter som att han kommer återkomma senare kan jag bara se som ett plus.
Humorn är dock intakt, och det är ju nästan det viktigaste. Väldigt många dialoger är väldigt roliga och det enda klagomålet jag har här är att Telltale överanvänt det klassiska MI-skämtet med att ge spelaren många dialogalternativ och sedan låta Guybrush säga något helt annat.
Jag tror faktiskt inte det finns ett enda tillfälle där man får välja svar på en fråga helt själv vilket känns riktigt tråkigt när dialogvalen som man får välja mellan har potential för riktigt roliga reaktioner.
Pusslen fortsätter att vara väldigt enkla under större delen av spelet (eller, ja, kapitlet). I alla fall om man spelat de tidigare spelen så känner man lätt igen lösningarna utan att behöva tänka allt för länge.
Några moment som uppmuntrar till mer logiskt tänkande, som när man är fastskruvat på läkarens undersökningsbord, förstörs av att det finns så lite att klicka på att lösningen näst intill visar sig av sig själv.
Det känns även som att det blir lite för många pussel av typen "tyd symbolerna", och djungeln blir väldigt dryg att navigera i längden.
Men mot slutet så ökar kvaliten rejält och även om jag aldrig behövde slita mitt hår över något pussel så kände jag mig ändå smart när jag kom på lösningen till en del av dem.
Sedan sög det sista pusslet tyvärr, men avslutet var rent handlingsmässigt spännande nog för att få mig att vilja ha nästa del nu, inte om en månad.
Håller med om rubbet. Är drygt tre timmar in och antar att jag är nära slutet. Störde mig lite på styrningen i början men man vänjer sig snabbt. Samma gäller grafiken. Curse är grymt mycket snyggare men det är ändå ett steg i rätt riktning om man ser till föregångaren.
SvaraRaderaFörmodligen det roligaste jag spelat i år...
Btw, bra blogg. Bokmärker.
SvaraRadera